Den kung fu stil som varit representerad i Skandinavien längst är förmodligen Wing Tsun. I Leung Tings kända bok Wing Tsun Kuen kan man på sidan 21 hitta ett brev från A. S. Sharif från 1977 där han tackar grandmaster Leung Ting för hans träning. Sharif var den som lade grunden för den danska organisationen tillika var den första som fick undervisning av Leung Ting, i Wing Tsun, i Europa. Några år senare drog han sig tillbaka och en yngre förmåga tog vid, detta var Allan Jensen. Numera är han mera känd i Köpenhamn under titeln Dai-Sifu. Köpenhamn har ett visst speciellt förhållande till Wing Tsun, men mer om detta senare.

Två elever och träningskollegor kom att följa Allan Jensen och som sedermera blev den trio som blivit känd i hela Wing Tsun Europa. Dessa två var Lars Lind och Henning Daverne. Om man frågar någon av dessa tre herrar om varför just Wing Tsun fått sådan status i Danmark brukar de säga att det var just kombinationen av deras tre olika karaktärer. För de som en gång satt sin fot på WT center kan intyga om att dessa herrar har helt skilda personligheter.

Dai-Sifu Allan Jensen var undervisaren och pedagogen. Även om han kanske var den som var mest lågmäld var det ändå han som satt inne med den tekniskt vassa expertisen.

Sifu Lars var den högljudde, festglade, som mer än gärna visade den skeptiske om Wing Tsun stilens effektivitet. Sifu Lars var och är därför den som bidragit mest till den glada familjekänsla som finns inom organisationen.

Sifu Henning var betydligt yngre än de andra och var redan som ung en talang vad gällande realistisk kamp. Vi ska kanske inte gå in på här var han fick denna erfarenhet ifrån. Dessa erfarenheter tog han under en tid till boxningsringen där han gjorde rent hus. Sifu Henning började sedan arbeta som dörrvakt och det skapades en myt runt hans personlighet i Köpenhamn. Under en tid valde många med jobb där hotbilden var stor att träna uppe på WT center. Sifu Henning hade under en tio års period hand om utbildningen för dörrvakter i Köpenhamnsregionen.

Under många år var utmaningar och hot en realitet uppe på Wing Tsun skolan. Sifu Henning övertygade sina antagonister på ett övertygande sätt och här fick man mängder med erfarenheter av hur väl Wing Tsun fungerar.

Runt dessa herrar växte där upp en stab av tränare, dörrvakter, livvakter och tävlingsfighters. Många av dessa är fortfarande kvar som instruktörer men driver idag sina egna skolor runt om i Danmark både inom och utom organisationen. Vissa har även haft stor succé utanför Danmarks gränser. Nämnas här kan göras David Tvilling som till dags datum är chefinstruktör för EWTO i Korea.

Under de många år som gått har intresseområdena utkristalliserat sig och idag är det fortfarande Dai-Sifu som sköter ruljansen vad gällande den tekniska biten inom Wing Tsun.

Sifu Lars blev den som utvecklade och byggde upp vapenträningen. Detta är två stora träningsavdelningar. Den ena är vapenträning för självförsvar och modern kamp med vapen, den andre är historisk traditionell vapenkamp.

Sifu Henning var den som bäst gillade den rena kampbiten och sportskampen av Wing Tsun. Sifu Henning skapade det som idag finns i stora delar av Wing Tsun världen, närmare bestämt Fighter Club. Här kunde utövare från alla stilar mötas och få realistisk erfarenhet av kamp. Detta under en tid då mixed martial arts och vale tudo ännu inte haft sitt inträde på kampscenen. Sifu Henning hade på detta sätt fått bort alla utmanarmatcher och frustrerade slagskämpar från de vanliga träningspassen. Han byggde här upp osäkra arga och frustrerade ungdomar till att bli avslappnade och harmoniska personer. Denna del av traditionen ligger Sifu Henning varmt om hjärtat och han har under lång tid varje år begett sig ner till Indien där han mediterar och får undervisning av olika högt uppsatta yogis. Hans resor och upplevelser här nere skulle jag kunna skriva spaltmeter om. Dessa erfarenheter för han nu bl.a. in i de elever som går på WT centers heltidsutbildning.

Det utmärkande draget för den tidigare framtoningen av Wing Tsun var att alla frågor löstes med kamp. Wing Tsun blev på detta sätt den första kung fu stil som i Skandinavien, i stor skala, slogs utan regler och fullkontakt. För varje kamp ökade Wing Tsuns rykte. Nere i hamnen tjänade duktiga Wing Tsun utövare snabba pengar på sina snabba armar. Då i stort sett varenda dörrvakt i Köpenhamn tränade Wing Tsun blev det denna stil som blev förknippad med effektivt självförsvar i Danmark. Detta gjorde att där växte fram en aura runt Wing Tsun.

Frustrationen bland de andra kamparterna började växa fram. Gjorde man inte kedjeslag så kunde man så att säga ingenting. Många av de mer tuffare utövarna bland andra stilar begav sig upp på fighter club och kom hem besegrade. Många lämnade sina tidigare arter och började träna Wing Tsun andra drog sig tillbaka och dryftade ingenting om att man tränade kampsport. Var det då så här man inom Wing Tsun organisationen ville ha det? Nej, inte alls! Detta var inget man planerat eller på något sätt velat skapa. Detta var något som uppstått eftersom Wing Tsun utövarna i Köpenhamn inte backade då de blev utmanade.