Wing Tsuns historia är invävd med myt, den första säkra källan till stilen kommer först på 1800-talet: legendariska Kung Fu-mästaren och läkaren Leung Jan. Men innan dess finns flera obekräftade källor som talar om en äldre historia. Myten om stilens uppkomst är en av dessa.

Enligt sägnen utvecklades stilen på 1600-talet av den kvinnliga Shaolinnunnan Ng Mui. I det södra Shaolintemplet hade hon och de övriga munkarna börjat utveckla en ny, hemlig Kung Fu-stil för att träna upp rebeller mot den nya kejsaren i Kina. Men kejsaren anföll templet först och brände ner det till grunden. Ng Mui och fyra andra överlevande flydde undan förstörelsen och gömde sig från kejsarens soldater på olika håll. Ng Mui slog sig ner i en liten bergsby där hon senare träffade och förmedlade sina kunskaper till sin unga lärling, flickan Yim Wing Tsun. Flickan, som var känd för sin skönhet och milda natur, hade hamnat i trubbel. Hon vägrat gifta sig med en lokal krigsherre, chef för rånare och banditer, som fått upp ögonen för henne. De var mitt uppe i bråket när Ng Mui ingrep. Nunnan sa att om krigsherren ville gifta sig med Wing Tsun, var han tvungen att besegra henne i en duell vid årets slut. Krigsherren skrattade, men han var själv mästare i Kung Fu och tyckte det kanske kunde bli underhållande. Wing Tsun tyckte givetvis också det var ett vansinnigt förslag; hur skulle hon någonsin kunna slå honom – inom ett år dessutom? Inte ens tusen år hade väl räckt för en späd tjej som henne för att klå detta muskelberg?

Men efter att de slutit avtalet med krigsherren, tog Ng Mui med sig flickan till bergen för att lära henne Kung Fu. Hon visste att det skulle ta för lång tid att lära upp henne på klassiskt vis, därför utformade hon en helt ny form av träning. Genom att skära ner på allt inom sin egna Shaolin Kung Fu som inte var rent självförsvar och optimera teknikerna för att en svagare person skulle kunna besegra en större, skapade hon en modern och pragmatisk stil. Hon tränade Wing Tsun i att ”slå slaget och sparka sparken”, göra sig av med beroendet på den egna muskelkraften, använda motståndarens kraft och därefter lägga till sin egen vid överläge. Flickan lärde sig slå direkta, snabba och kraftfulla slag i enkla, effektiva kombinationer, fula knep som att attackera ögonen eller sparka under bältet på motståndaren för större effekt, och hon tränade känselövningar som gav henne förmågan att använda sina tekniker utan att förlita sig på ögonen och visuella reflexer.

Tiden gick och dagarna försvann i ett virrvarr av träning för de två kvinnorna. När året nådde sitt slut var Wing Tsun både starkare, lugnare och mer behärskad än tidigare. Så kom dagen för duellen och när Yim Wing Tsun och Ng Mui dök upp på den bestämda platsen, troligen en upphöjd scen som hörde till seden för utmaningar och tvekamper sedan länge, möttes de med hån från krigsherrens sida. Han och hans mannar var beredda på en enkel match, att snabbt klå den här flickan och ta med henne hem för att tvångsgiftas. Men kvinnorna på andra sidan var lugna. När stod framför varandra innan kampen skulle börja fortsatte hånet, men de buggade och påbörjade kampen. Genast påbörjade krigsherren ett kraftfullt anfall genom att ladda upp för en krok mot Wing Tsun. Men hon tvekade inte en sekund och i samma stund som han ryckte till för att slå störtade denna lilla tjej framåt och började slå mot hans mjuka punkter med en flodvåg av slag och sparkar som alla träffade där det kände. Precis som banditerna hade förmodat var duellen över på några få sekunder, men segraren var den lilla tjejen. Efter att Wing Tsun hade bugat och börjat gå, försökte krigsherren förgäves med några nya utfall mot henne. Men han fortsatte att besegras; Wing Tsun inledde inga egna anfall, men avledde krigsherrens attacker med enkla rörelser och snabba kontringar som använde hans egna styrka och ursinne mot honom. Tillslut fick han erkänna sig besegrad.

Hans armé förlorade respekten för honom och drev iväg. Vad som hände Ng Mui är ovisst. Yim Wing Tsun träffade senare Leung Bok-Chau, en trevlig man som hon blev kär i, gifte sig med och lärde upp i sina kampfärdigheter. Herr Leung blev hennes enda elev och han var så förälskad i både Wing Tsun och hennes Kung Fu att han döpte den nya stilen efter henne när han själv senare lärde upp nya elever. Därefter spred sig denna unika, effektiviserade Kung Fu-stil vidare i flera generationer, framtill idag. Wing Tsun Kung Fu är nu en av de mest populära Kung Fu-stilarna i världen, särskilt efter legenderna Ip Man, Bruce Lee och Leung Tings arbete för att sprida stilen och Kung Fu-filosofin vidare.

Som sagt är ursprungssägnen sammanflätad med myt, troligtvis är större delen påhittad för att stå som exempel för utövare av stilen. Men grundtanken – att en mindre och fysiskt svagare ska kunna klå en starkare och större motståndare med list och direkthet – är vad som gjort stilen känd som en av de mest effektiva för självförsvar.

Text och tolkning
Christian Allgulander

(Läs mer…)

Det ena uppträdandet efter det andra. Wing Tsun är den stora grejen i Taiwan just nu.